GI-kost, kolhydrater och glykemisk belastning

GI-kost är en diet som är baserad på glykemiskt index (GI), ett mått på hur ett livsmedel påverkar blodsockret. Ett livsmedel som har ett lågt GI innehåller kolhydrater i en form som tar längre tid att brytas ner jämfört med till exempel kolhydraterna i vitt mjöl. GI-kost rekommenderas till diabetiker då livsmedel med lågt GI ger en jämnare blodsockernivå. Vid beräkning av glykemisk belastning korrigerar man för att olika livsmedel ger olika mängd kolhydrater per normal portion, till exempel så har 100 g socker högre glykemisk belastning än 100 g potatis eller 100 g fullkornsbröd.

I de analyser som gjorts av GI-kost ser forskarna inget samband mellan GI-kost och risken för att drabbas av hjärtsvikt eller magcancer hos kvinnor i mammografikohorten. Hos kohorten av svenska män har forskarna inte kunnat påvisa något samband varken mellan GI-kost och livslängd eller mellan GI-kost och risken att dö i hjärt-kärlsjukdom. Inte i någon av kohorterna finner forskarna samband mellan risken att drabbas av hjärtinfart och GI-kost, men däremot ser forskarna ett samband med en något förhöjd risk att drabbas av hjärnblödning hos män som åt en kost med hög glykemisk belastning.

De kvinnor och män i kohorterna som åt mycket livsmedel med hög glykemisk belastning insjuknade i högre grad i cancer i gallblåsa och gallgång samt i pankreatit (inflammation i bukspottkörteln) jämfört med individer som åt mycket livsmedel med lägre glykemisk belastning. Forskarna ser också ett samband mellan hög konsumtion av kolhydrater eller livsmedel med hög glykemisk belastning och en ökad frekvens av tjock- och ändtarmscancer hos överviktiga kvinnor med låg fysisk aktivitet jämfört med övriga kvinnor i mammografikohorten. 

DASH

DASH står för Dietary Approach to Stop Hypertension, en kosthållning som är framtagen som behandling för att sänka ett högt blodtryck. Forskarna ser att hos den grupp kvinnor och män som hade högt blodtryck, men i övrigt var friska, och som åt enligt DASH hade lägre risk att få hjärtsvikt. I kohorten av svenska män insjuknade de som åt enligt DASH i lägre grad även i stroke, men det sambandet finns inte hos kvinnor. Hos båda könen ser forskarna däremot ett samband med lägre risk att drabbas av cancer i gallblåsa och gallgång hos den grupp som åt enligt DASH.

Hälsosam kost

För att kunna göra en helhetsbedömning av hur hälsosamt deltagare i kohorterna äter har forskare kategoriserat livsmedel som antingen hälsosamma eller mindre hälsosamma. Till hälsosamma livsmedel hör frukt, grönsaker, fullkornsbröd och fisk medan mindre hälsosamma livsmedel till exempel är stekt eller friterad potatis, rött och processat kött, vitt bröd och livsmedel med innehåll av mättade fetter. Utifrån detta kan forskarna uppskatta hur hälsosam en individs kost är genom att jämföra andelen av hälsosamma livsmedel med mindre hälsosamma livsmedel.

Kvinnor och män i kohorterna som åt en mer hälsosam kost levde i genomsnitt längre och insjuknade mer sällan i hjärt-kärlsjukdom jämfört med den grupp som åt en mindre hälsosam kost. Den grupp män i manskohorten som åt mindre hälsosamt levde dessutom i genomsnitt kortare, ett samband som forskarna inte ser hos kvinnorna i mammografikohroten. Gruppen kvinnor som åt en mindre hälsosam kost dog istället i större utsträckning i cancer än den grupp kvinnor som åt hälsosam kost.

Överviktiga kvinnor som ändrade sin kost till att bli mer hälsosam minskade mer i vikt över tio år än normalviktiga kvinnor som gjorde samma sak.

Medelhavskost

Medelhavskosten består av hög andel frukt och grönsaker, baljväxter, nötter, fullkornsprodukter, fermenterade mjölkprodukter som yoghurt, fisk och oljor rika på enkelomättade fetter, ett moderat intag av alkohol och en låg konsumtion av rött kött. Den grupp män och kvinnor som åt medelhavskost levde i genomsnitt längre och insjuknade mer sällan i hjärtsvikt och i cancer i gallblåsa och gallgång samt hade lägre risk att drabbas av höftfraktur än övriga män och kvinnor i kohorterna. Hos kvinnor finns också färre fall av hjärtinfarkt och stroke i den grupp som åt medelhavskost, och andelen som dog i cancer eller hjärt-kärlsjukdom var också lägre i denna grupp jämfört med de kvinnor som inte åt medelhavskost. Detta har däremot inte undersökts i den manliga kohorten.  

Övrigt

Forskarna ser inga samband hos kvinnor som åt en hälsosam kost, en kost av västerländsk typ (hög andel kött, potatis, raffinerat mjöl), en kost som innehöll mycket alkohol och mycket kolhydrater eller en GI-kost och risken att insjukna i tjock- och ändtarmscancer. Däremot så får de kvinnor som åt mycket fläsk, processat kött och potatis tjock- och ändtarmscancer i högre grad än de kvinnor som åt mindre av dessa livsmedel i sin kost.

För bröstcancer ser forskarna inte något samband mellan sjukdomen och en kost som innehåller lite eller mycket fett. Typen av fett har däremot visat sig ha betydelse i mammografikohorten och det finns ett samband mellan högt intag av enkelomättat fett och en lägre risk för bröstcancer och ett högt intag av fleromättat fett och en högre risk för bröstcancer. Vid analys av kvinnliga kohorter från flera länder insjuknar även den grupp kvinnor som åt livsmedel med mycket mättat fett i högre grad i bröstcancer jämfört med kvinnor som åt mindre av dessa livsmedel. De kvinnor i mammografikohorten som har ett högt intag av alkohol, kolhydrater och livsmedel som innehåller mycket östrogen (till exempel rött kött, pizza, baljväxter) drabbas oftare av en viss typ av bröstcancer jämfört med kvinnor som fick i sig lägre halter östrogen via kosten.