Fysisk aktivitet

Benen på en person som går i en trappa.Studier i kohorterna visar att mellan 20-40 minuters promenad/cykling 5-7 dagar i veckan räcker för att ha lägre risk för hjärt-kärlsjukdomar som hjärtsvikt och förmaksflimmer, olika former av cancer, frakturer och grå starr. Moderat fysisk aktivtet bidrar till att minska risken att dö i förtid även om man i övrigt är frisk och har i en studie också visat att chansen att överleva vid cancer ökar. Även tillfrisknandet efter en höftfraktur går fortare och med färre komplikationer hos de personer som rörde på sig regelbundet innan frakturen, jämfört med de som rörde sig lite och oregelbundet. Lagom mängd pulshöjande motion, mellan 1 och 5 timmar per vecka, räcker för de allra flesta för att må bra, mer fysisk aktivitet behöver nödvändigtvis inte minska riskerna för sjukdom. I svenska manskohorten ser forskarna att de män i 30-års åldern som utövade mer än 5 timmars pulshöjande motion per vecka oftare drabbas av förmaksflimmer senare i livet än män som utövade mindre än 5 timmars pulshöjande fysiska aktivitet i 30-års åldern. Fler fick även hjärtsvikt när de blev äldre i gruppen med den högre mängde fysisk aktivitet jämfört med gruppen med mindre fysisk aktivitet.

Hos både kvinnor och män i kohorterna minskar den fysiska aktiviteten över tiden i åldersgrupperna 15, 30 och 50 år, och det finns även en minskning hos olika generationer tonåringar, tonåringar på 30-talet var mer fysiskt aktiva än tonåringar på 60-talet. I kohorterna finns också ett samband mellan ett högre BMI och en lägre fysisk aktivitet. Ett samband finns även mellan fysisk aktivitet och rökning och alkohol, ju mer man röker och dricker desto mindre rör man på sig. I kohorterna rör sig högutbildade mer än lågutbildade, heltidsarbetande mer än hemmafruar och de som är uppväxta i en stad mer än de som är uppväxta på landsbygden. Enbart 31% av kvinnorna kom upp i de rekommenderade 30 min måttlig till intensiv pulshöjande fysisk aktivitet varje dag. I kohorten av svenska män är minskningen i fysisk aktivitet över tid störst för grupperna med låg hälsa, rökare och lågutbildade. Män med bra hälsa hade samma fysiska aktivitet vid 45-49 år som vid 75-79 år.

Studier av manskohorten visar att det finns ett positivt samband mellan fysisk aktivitet och livslängd. Män som hade en fysiskt aktiv livsstil, med regelbunden måttlig eller intensiv fysisk aktivitet levde i genomsnitt längre än män med låg fysisk aktivitet (stillasittande arbete och fritid). Forskarna har räknat ut att cirka 30 minuters rask promenad per dag ökar livslängden med i genomsnitt 11 månader. Studierna visar också att det verkar finnas en samverkan mellan vikt och fysisk aktivitet. När forskarna jämför normalviktiga män som var fysiskt aktiva lever de i genomsnitt längre jämfört med, i fallande ordning, överviktiga aktiva män, normalviktiga fysiskt inaktiva män och överviktiga fysiskt inaktiva män. Hos mammografikohorten finns ett samband mellan fysiskt aktivitet och klimakteriet där fysisk inaktiva kvinnor efter klimakteriet har en större risk att dö i förtid jämfört med de kvinnor som var fysiskt aktiva under och efter klimakteriet.

För reumatoid artrit, reumatism, hos kvinnor i mammografikohroten ser forskarna ett samband mellan rörelsen i sig och en mindre risk att få sjukdomen men inget samband mellan intensiteten i aktiviteten och risken för insjuknande. Andelen som överlever en cancerdiagnos är större hos den grupp i manskohorten som varit fysiskt aktiva innan cancerdiagnosen jämfört med den grupp män som varit fysisk inaktiva. Det finns även ett samband mellan fysisk aktivitet och besvär i nedre urinvägarna, män som var fysisk aktiva hade färre besvär jämfört med mer stillasittande män.

Senast uppdaterad: 2021-09-09