Bakgrund

SIMPLER står för Swedish Infrastructure for Medical Population-Based Life-Course and Environmental Research. Grunden för infrastrukturen lades 1987 när Livsmedelsverket och landstingen i Uppland och Västmanland initierade en enkätbaserad hälsostudie om kvinnor, Svenska mammografikohorten. Mellan 1987och 1997 förvaltades infrastrukturen av Uppsala universitet, 1997 flyttades förvaltningen till Karolinska institutet, och från 2018 är det återigen Uppsala universitet som förvaltar infrastrukturen. Med tiden har insamlingen utökats till att omfatta även en manlig kohort och insamling av biologiska prover. 

Svenska mammografikohorten, SMC, utgörs av kvinnor födda 1914 − 48 i Västmanland och Uppland som tillfrågades om medverkan i samband med kallelse till den första omgången mammografiscreening. Kohorten av svenska män, COSM, selekterades ur befolkningsregistret och fick sin första enkät 1997, och utgörs av män födda mellan 1914 och 1952 i Västmanland och Örebro län. Totalt finns ca 110 000 personer uppdelat på de två kohorterna. Från och med 2018 ingår kohorterna i den nationella forskningsinfrastrukturen SIMPLER. Infrastrukturen möjliggör en mer långsiktig finansiering för underhåll och vidareutveckling av insamlad information och material från kohorterna samt en bättre tillgänglighet till materialet för forskare. Att kohorterna ingår i en forskningsinfrastruktur understryker också hur betydelsefulla kohorterna är för både nationell och internationell epidemiologisk medicinsk forskning. Kohorterna är internationellt unika då de har ett högt deltagande, lång uppföljningstid och detaljerade och upprepade frågeformulär, register information samt kliniska prover från studiedeltagare som kan kopplas till svaren i frågeformulären.

Epidemiologi är läran om förekomst, orsaker och effekter av sjukdomar och hälsorelaterade variabler, och beskriver fördelningen av hälsa och ohälsa i samhället. Sjukdomarna behöver inte alltid vara smittsamma utan även diabetes, hjärt- kärlsjukdomar och psykisk ohälsa studeras av epidemiologer. En epidemiolog identifierar och värderar betydelsen av olika faktorer som orsakar sjukdomarna, hur sjukdomar kan förebyggas och kontrolleras samt sjukdomars förlopp.

Idag deltar fyra lärosäten i arbetet med SIMPLER, Chalmers tekniska högskola, Karolinska institutet, Uppsala universitet och Örebro universitet med stöd från Region Västmanland, Uppsala och Örebro.

Varför använder man kohorter?

En kohort definieras som en grupp individer som följs över tid och en kohortstudie är en typ av observationsstudie. I det här fallet definieras kohorterna av födelseår och bostadsort vid studiernas start.

Det finns flera orsaker till varför man vill följa en grupp individer över tiden. Det är till exempel ett av de få sätt vi kan studera orsaken till sjukdomar som tar lång tid på sig att utvecklas. Kohortstudier är också ett viktigt komplement till interventionsstudier, studier där man delar in deltagarna i olika grupper som utsätts för olika behandlingar. Interventionsstudier pågår under en kortare tid och det är ofta svårt att säga något om långsiktiga effekter med hjälp av dessa studier. Enskilda epidemiologiska studier kan inte användas för livsstilsrekommendationer utan fynden behöver kompletterande studier som till exempel interventionsstudier, djurstudier eller studier i celler för att studera bakomliggande mekanismer.

Studier av kohorter har bidragit till att vi idag vet att kost, motion, rökning och hälsovanor under vår levnad påverkar sjukdomsbilden när vi blir äldre.

Kohorter är också viktiga för att kunna följa olika trender i samhället, till exempel olika dieter. Långa dataserier, över flera decennier, blir då ett verktyg för att följa hur olika kost påverkar hälsan hos individer i kohorten, och vilka faktorer i kosten som leder till en sådan påverkan. Till exempel har forskare studerat om en kost med lågt glykemiskt index påverkar livslängden i kohorterna, men inte funnit något sådant samband. Personer som äter kost med lågt glykemiskt index lever inte längre, men dör inte heller i förtid jämfört med personer som äter en kost som innehåller måttlig eller stor mängd kolhydrater. Med kohorter från olika länder och världsdelar finns möjligheter att studera hur generellt ett orsakssamband är, varför kan olika forskare få helt olika resultat med till synes likadana data? Hur påverkar kulturella och/eller miljömässiga skillnader? Exempelvis finns ett samband mellan ägg och en förhöjd risk att drabbas av en viss prostatacancer hos män i Nordamerika. Det är en risk som inte återfinns hos män i Mälardalen. Troligen är det inte ägg i sig som är den bakomliggande orsaken utan istället något annat som samvarierar med ägg, män i Nordamerika äter eller gör något annat i samband med att de äter ägg som ökar risken för prostatacancer. Vad den faktorn kan vara återstår dock att se.

Ibland är svaren komplexa  och många faktorer samverkar med varandra, som i exemplet ovan, eller så är underlaget inte nog detaljerat. En grupp av livsmedel där detaljnivån visat sig vara viktig är mejeriprodukter. Mycket tyder på att man inte kan klumpa ihop mejeriprodukter som en enda grupp, utan att man måste dela upp dem i mjölk, ost, fil, och yoghurt var för sig för att hitta sambanden.